Den 1 maj blir Lettland medlem i EU, och Sverige har varit pådrivande i arbetet för att få in landet i unionen. Men i Sveriges "fadderland" Lettland kallas en halv miljon ryssar "icke-medborgare" och saknar alla politiska rättigheter. Internationella människorättsorganisationer har uttalat sin kritik mot diskrimineringen, men Sverige - vars utrikesminister är född i Lettland - har valt att blunda och tiga. I lettisk TV har utrikesminister Laila Freivalds till och med försvarat det lettiska systemet. Av Lettlands stora ryskspråkiga minoritetet har 480.000 benämningen "icke-medborgare". Det är en femtedel av landets befolkning. De har inte rösträtt, de får inte bilda politiska organisationer och är inte valbara till politiska uppdrag. De får inte ta anställning i förvaltningen och i rättsväsendet. Möjligheten att via "naturalisering" bli medborgare utnyttjas mycket sparsamt. Många anser att det är förödmjukande att behöva be om det medborgarskap de berövades vid självständigheten 1991, då Lettland bröt sig ur Sovjetunionen. Andra tycker sig ha svårt att klara av det språktest som är ett villkor för naturaliseringen. Endast ca 10000 per år söker medborgarskap via naturalisering. De senaste månaderna har tusentals ungdomar och vuxna ur den ryskspråkiga minoriteten demonstrerat på gatorna i Riga mot en ny språkreform för skolan som de menar är ytterligare ett slag mot deras språk och kultur. -Än så länge har protesterna haft fredliga former, men vid en provokation vet ingen vad som händer, säger Tatjana Sjdanok, representant för de ryskspråkiga i Lettland. -Europa, och Sverige, borde minnas vad som hände i Jugoslavien. En laddad etnisk konflikt är möjlig också här i Lettland, fortsätter hon. Internationella organisationer som FN och Europarådet har uppmanat Lettland att se till att problemet blir löst. Den lettiska regeringen ställer sig dock kallsinnig till kritiken. -Man kan inte ge oss några bra råd utifr