En dag i augusti 1939 kliver tolvåriga Steffi och hennes åttaåriga syster Nelli av tåget på Göteborgs Centralstation. De har tvingats lämna sina föräldrar i hemstaden Wien för att komma undan nazisternas förföljelser. I väntan på att familjen ska få inresetillstånd till USA placeras Steffi och Nellie i varsitt fosterhem på en ö i Göteborgs skärgård.
Kriget bryter ut, och det blir allt svårare för Steffi och hennes lillasyster Nelli att återförenas med sina föräldrar i Wien.
Steffi börjar på läroverket i Göteborg och flyttar in hos doktorn och doktorinnan. I huset bor även sonen Sven, som Steffi så smått börjar fatta tycke för.
Äntligen en glad nyhet. Steffis och Nellis föräldrar har fått inresetillstånd till USA. Men att få hela familjen att återförenas är svårare än väntat.
Steffi lämnar doktorn och doktorinnan och flyttar in hos kompisen Majs stora, livliga familj. Steffi skriver flitigt brev till sina föräldrar som sitter i koncentrationsläger, men breven börjar komma i retur.
Steffis väninna Maj är på besök ute på ön. Hon föreslår att söndagens kollekt ska gå till Steffis och Nellis föräldrar, som sitter i koncentrationsläger. Men först måste Steffi och Tant Märta övertala prästen.
Det är maj 1945 och äntligen fred i Europa. Steffi går på Göteborgs gator som är fulla av jublande människor. Hon och väninnan Judith beger sig till judiska församlingen för att söka efter sina släktingar.
Steffi och väninnan Judith cyklar till ett sjukhus i Uddevalla, där man tagit emot människor från koncentrationslägren. Där träffar Steffi en man som påstår sig ha suttit i samma läger som hennes pappa.